Bästa publik, utbildningspåverkare och experter på prognostisering!


Den nya blågröna regeringen har snart sitt första år bakom sig. Regeringens ledstjärna är ett ansvarstagande, engagerat och sporrande Finland. Utbildning är ett av de mest betydande insatsområdena i regeringens politik. Satsningarna på kompetens, utbildning och bildning är den bästa formen av framtidspolitik.

Regeringens ekonomiska strategi handlar till centrala delar om att stärka kompetensen. Men satsningarna på utbildning är inte ett svar enbart på ekonomin och sysselsättningsfrågorna. Förbättrad kompetens är också en central del av vår välfärdsstrategi, för hur vi finländare mår.

Bästa hörare,

Vi har alla förutsättningar att göra vårt utbildningssystem bättre och högklassigare än tidigare. Vår ekonomi är i skick: statsekonomin växer och kommunernas ekonomi förbättras. Att den ekonomiska situationen är utmärkt syns också i en god sysselsättning.

Men det finns också utmaningar. Till dem återkommer vi under dagens lopp i flera olika inlägg.

En mycket betydande utmaning är de kraftiga förändringar som sker i ålders-strukturen. Befolkningen åldras, medan ungdomsåldersklasserna förblir relativt små. Befolkningsförändringarna medför utmaningar också för utveckling-en av utbildningsservicen. Befolkningsutvecklingen syns också i den svenskspråkiga utbildningen och hur den ordnas.

Antalet barn i grundskoleåldern har redan börjat minska. År 2012 uppskattas antalet grundskolelever vara drygt 30 000 färre än i år. Efter år 2012 börjar åldersklasserna åter växa. År 2025 beräknas antalet röra sig på ungefär samma nivå som nu.

Det är självfallet ingen lätt uppgift att anpassa vår skolvärld till en sådan vågrörelse. I synnerhet som den regionala befolkningsutvecklingen är synnerligen ojämn.

Bästa seminariepublik,

Det största hotet för den ekonomiska tillväxten under de närmaste åren är bristande tillgång på arbetskraft. Detta trots att arbetslösheten fortfarande är alltför hög och sysselsättningsgraden relativt låg. I syfte att förbättra matchningen på arbetsmarknaden skapas det förutsättningar för en större rörlighet för arbetskraften, både yrkesmässig och regional. Ett fungerande vuxenutbildningssystem är nödvändigt för att öka arbetskraftens yrkesmässiga rörlighet.

Mina damer och herrar,

Yrkesutbildningen är på många sätt av avgörande betydelse för hur utbild-ningssystemet lyckas svara på de utmaningar som globaliseringen och befolkningsutvecklingen ställer. Bristen på yrkeskunnig arbetskraft är skriande inom många branscher. Den utgör redan ett hot mot vår ekonomiska tillväxt. I framtiden försvåras läget ytterligare. Samtidigt som bristen på arbetskraft blir större ökar kraven på kompetens och utbildning. I allt fler yrken och inom allt fler sektorer förändras och växer kraven på yrkesskicklighet och kompetens.

En av de största utmaningarna är att få alla dem som går ut grundskolan att fortsätta utbildningen. Ekvationen är svår att lösa: åldersklasserna krymper och antalet utslagna ungdomar ökar. Vi har på ministeriet de facto redan star-tat ”jakten på de försvunna ungdomarna". Fungerande god praxis utvecklas ytterligare.

Trots bristen på arbetskraft har hundratals ungdomar blivit utan utbildning, eftersom studieplatserna inom yrkesutbildningen har varit för få. Regeringen har redan reagerat - det första vi gjorde var att öka studieplatserna i den grundläggande yrkesutbildningen med 2200 för år 2008. I syfte att förhindra utslagning bland unga och främja sysselsättningen får också läroavtalsutbildningen över 2000 nya platser. Också verksamheten i ungdomsverkstäderna främjas. Redan nu kan man se att det finns behov att ytterligare öka antalet studerande i yrkesutbildningen under de närmaste åren. Den existerande ut-bildningskapaciteten bör också riktas på nytt.

Mina damer och herrar,

Temat för dagens seminarium är alltså behovet av utbildning för svenskspråkiga och av svenskspråkiga yrkeskunniga.

Den svenska befolkningen har många särdrag. Pensionsåldern är högre än bland befolkningen i övrigt, näringsgrens- och yrkesstrukturen är också annorlunda, i flyttrörelsen ser man skillnader, sysselsättningsgraden är högre och arbetslösheten är låg. Också utbildningstraditionerna skiljer sig. Behovet av service på svenska liksom de språkliga och kulturella skillnaderna har också beaktas i prognostiseringen. Behoven syns framför allt på arbetsplat-serna inom den offentliga förvaltningen, i utbildningen, i social- och hälsovården, i fritidsaktiviteter och kulturlivet, i många expertyrken samt inom jordbru-ket och sjöfarten. Utvecklingen i åldersklasserna på svenskt håll under åren 2004−2020 förefaller däremot vara mycket lik utvecklingen i hela landet.

Arbetskrafts- och utbildningsbehovet för den svenskspråkiga befolkningen har för andra gången prognostiserats i samband med den finskspråkiga utbildningen. Detta har skett i Utbildningsstyrelsens prognosprojekt Yrke 2020, som har resulterat i riksomfattande kalkyler över nybörjarbehovet för den svenskspråkiga befolkningen på olika utbildningsstadier. Projektet Yrke 2015 fokuserade på yrkesutbildningen medan Yrke 2020 nu har satsat på särdra-gen i den högre utbildningen. Hösten 2007 ställdes också för första gången en prognos för den svenskspråkiga vuxenutbildningen.

I prognostiseringen av den svenskspråkiga utbildningen har man försökt till-lämpa ett helhetstänkande, där individernas behov, olika intressen och behoven på makronivå möts. De svenskspråkiga utbildningsanordnarna och högskolorna samt olika förvaltningsområden har deltagit i arbetet med att prognostisera utbildningsbehovet. Detta har förbättrat prognosarbetets resultat och på lång sikt kanske också effekterna. Elevhandledarna har fått information. För prognostiseringen av den svenskspråkiga utbildningen görs som bäst egna webbsidor, som kan användas bl.a. inom elevhandledningen. Prototypen publiceras i dag. De svenska sidorna blir klara under våren. Websidorna ger en möjlighet att söka information om utvecklingen inom sektorerna enligt utbildning och enligt yrke.

Genomslagskraften i och möjligheterna att utnyttja prognostiseringen kan och bör ytterligare förbättras och prognostiseringskompetensen utvecklas. En av talarna under seminariet i dag, Mats Lindberg, kommer också att berätta om resultaten av en omfattande ungdomsundersökning under rubriken Dagens unga - morgondagens arbetskraft. Resultaten kommer från en global undersökning om ungdomars värderingar och livsstil som har utförts av det internationella framtidsanalysföretaget Kairos Future. Undersökningen omfattar nu för första gången också ungdomar från Finland. Undersökningen visar att ungdomarnas attityder i dag avviker rätt mycket från tidigare generationers attityder. För unga idag måste till exempel arbetet vara roligt. Det finns anled-ning att i fortsättningen sätta ungdomarnas attityder i relation till prognostiseringsresultaten och kommande utbildningsbehov. Elevhandledarna intar en nyckelposition i detta avseende, men alla vuxna är viktiga förebilder för de unga när det gäller valet av yrke.

Den goda nyheten är att man inte kan utbilda sig för fel yrke, utan alla arbetstagare behövs i framtiden, då avgången från arbetslivet är så stor, och alla yrken och utbildningar är viktiga för den svenskspråkiga befolkningen. Detta resultat gäller säkert också i ett vidare perspektiv när utbildningen för unga granskas som helhet.

Speciellt viktiga frågor under de kommande åren är förutom dimensionering och prognostisering att minska studieavbrotten och motverka utslagning i samhället. Arbetslösheten bland svenskspråkiga är redan låg och sysselsättningsgraden rätt hög. Det här sker ändå inte automatiskt. Det är viktigt att elevvårdsarbetet, elevhandledningen och specialundervisningen utvecklas med tanke på de ungas välfärd under de kommande åren.

Ur den svenskspråkiga utbildningens och befolkningens synvinkel måste satsningarna gälla utbildningens tillgänglighet. Hur kan man trygga de små branschernas framtid och utbildningens tillgänglighet? Det regionala matchningsproblemet är också en utmaning i många branscher, inte minst i den svenskspråkiga utbildningen där studieområdena ofta ordnas endast på en ort. Hur skall man kunna förena kvantitativ prognostisering och kvalitativa metoder?

Scenariemodellen har redan visat sig vara en användbar metod när man försöker skapa alternativa visioner för hur den svenskspråkiga utbildningen kunde se ut i framtiden. På vilket sätt kan klusterprognostisering och forskning om unga berika framtidsarbetet på det finlandssvenska fältet? Arbetet kring dessa frågor fortsätter förhoppningsvis också efter seminariet.

Mina damer och herrar,

Världen förändras. Så har man sagt i alla tider. Nu stämmer det mer än någonsin. Hur väl de nu aktuella stora reformerna lyckas är beroende av oss alla som arbetar inom undervisningssektorn. Trots alla omvälvningar måste vi se till att varje ungdom och barn får en högklassig utbildning. De vuxna får inte heller glömmas bort. Det finns alltså en hel del att göra.

Jag vill i det här skedet tacka prognosprojektet Yrke 2020 för ett grundligt arbete. Jag önskar er också en givande seminariedag.